Idag ska vi hälsa på i en trädgård där det bor en bror. Låt oss drömma oss bort för en stund idag när mars gjort entré.
Är inte det här som får ens hjärta att klappa? Både almen som står där naken och silvrig, det vildvuxna i det låga, höga och bulliga och det vackra huset som gömmer och berättar historier om folk som suttit där inne bakom fladdrande gardiner medans någon spelar piano.
Men nu tar vi oss ned i köksträdgården, där gurkörten tar stor plats tillsammans med morot som gått i blom, det är den vita flockblommiga. Gurkörten knipsar jag av och fryser in i isbitar som jag har i allt jag dricker.
Här har vi bror som står där mitt i drömmen om en köksträdgård. Den som blandar pioner, gurkörten, rosor, både buske och på stock, ett kärl med lock som gör en nyfiken. Det är överraskningarnas trädgård det är den som berör allra mest.
Får andnöd så vackert det är när man vågar bädda in sin trädgård, vågar låta buskar och träd skapa rum och omsluta, låta naturen få bestämma och allt blir så där som man egentligen vill ha det.
Går tillbaka till huset och slutar på verandan utanför köket som ligger där inne bakom den blå dörren, slår mig ner i korgstolen bakom gråmalvan med min korg med gurkörten, stannar här ett tag.